Jag funderar vidare över smak och kvalitet. Små barn, riktigt små barn menar jag, har ju också en bestämd åsikt över vad de gillar. Var kommer den ifrån? På sätt och vis är det självklart att de, precis som vi vuxna, gillar saker som knyter an till något som hänt i vårt liv, något vi kan identifiera oss med. Jag tänker på när min femåring var ettåring (för fyra år sen hahaha) och var fullständigt fokuserad på en sida i en speciell bok. Boken var Anna-Clara Tidholms "Lite sjuk", och bilden var den på flickan som slagit sig på näsan, hon håller upp händerna och ser skräckslagen ut och näsan är alldeles röd (texten är "näsan aj!"). Hon hämtade boken gång på gång, och bläddrade fram till bilden och tittade. Något lockade väldigt mycket. När jag i förmiddags satt på biblioteket med min nuvarande ettåring prövade jag med att läsa tre små pekböcker och försökte tolka hans smak, hans kvalitetsmärkning. Det var ganska enkelt. Han diggade en som hette "Höst"(av Mats och Veronica Wirström) och som innehåller foton där en kille gör olika tydliga saker, allt i en vacker höstskog. Uppslaget där killen sparkar boll (och där det dessutom är en hund med!) var bäst. Helt klart. Uppslaget där killen grejar med en docka totalt ointressant. WHY? skriker feministen i mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar