Så intressant: jag hörde just om ett seminarium som utspelade sig på årets bokmässa, där Ingemar Gens (what a man!) talade om att likaväl som att det är ett politiskt statement att låta bli att le om du är kvinna, så är det en politiskt symbolisk handling att le om du är man.
Så rätt!
Detta har jag tänkt på så många gånger, när jag har blivit fotograferad i samband med att jag har skrivit eller talat om mina böcker, och fotograferna nästan utan undantag ber mig att le - trots att det är ett allvarligt samhällproblem jag talar och skriver om. Undrar om de ofta ber PG Gyllenhammar att le när han skall plåtas. Typ.
Vi päron kan ju tänka på detta när vi plåtar våra barn. Förväntar vi oss gulliga leenden från småtjejer mer än av småkillar?
1 kommentar:
Oj, ja. När jag tänker efter så ber jag alltid min lilla tjej att le när jag tar jort, mer sällan tjatar jag på lill-grabben. Tänkvärt.
Keep on sura!
Skicka en kommentar