Med anledning av Rebeckas krönika om JämO (som jag har länkat till nedan), samt mina tidigare kommentarer angående vår nya Jämställdhetsombudsman (läs inlägget Anne-Marie Bergström nedan) fick jag ett mejl från pressekreteraren på JämO. Glada nyheter:
Hej, Tinni!
Jo, det står ju i DN:s intervju att Anne-Marie Bergström är emot kvotering av föräldraledighet. Men det är hon inte. Hon är för en individualiserad föräldraförsäkring, där ledigheten knyts till den enskilda föräldern och rätten att överföra ledighet till den andra föräldern tas bort. När hon svarade DN på frågan om kvotering uttalade hon sig om kvotering i allmänhet, inte just i samband med föräldraledighet. Tyvärr framgår det inte av artikeln.
Från början tänkte vi att det förmodligen skulle blåsa över, AMB har gjort mängder med intervjuer sedan hon tillträdde, hon har alltså fått många möjligheter att vederlägga missuppfattningen i DN. Tyvärr är det svårare att få spridning på en rättelse än på en nyhet ("Kolla! Nya JämO är emot kvoterad föräldraförsäkring!").
Med vänlig hälsning
Magnus Jacobson
Pressekreterare
JämO
5 kommentarer:
Det var ju en lättnad. Men hur kan man vara emot kvotering i allmänhet men inte just kvotering av föräldraförsäkringen? Vad är liksom skillnaden?
Hon kvoterar kvoteringen, AMB. Sen har hon faktiskt inte tagit tillbaks uttalandet om att hon nästan aldrig känt sig orättvist, ojämlikt behandlad. Vafan, "trampa ur". AMB är styvt 60 år, har jobbat statligt över 30 år, har hon aldrig sett orättvisor mellan könen? Inte inom domstolsväsendet kanske, men på JustitieDep. eller hos Justitieombudsmannen?
Hon kanske är så nöjd med sin karriär att hon blundat för orättvisor gällande henne själv. Jag tror att det är just såna här kvinnor som hindrar jämställdhetsutvecklingen, inte katalyserar den.
Jag håller med om att uttalandet om att hon inte sett orättvisorna faktiskt var pinsammare än något annat hon sa i intervjun. Så okunnigt, ickeanalyserande.
Sanningen kring hennes hrm, okunskap, bottnar nog främst i att hon fokuserat på sitt kall, som jag förstår det har hon verkligen försökt uträttat en del bra grejer ang. kvinno och barnmisshandel(som åklagare tror jag), i ett sånt läge där man jobbar hårt med riktigt jävliga frågor så kanske ett feministiskt synsätt på befodringspraxis, löner mm hamnat lägre i hennes prioritering, jag kan till viss del förstå problematiken.
det kan du ha rätt i!
Skicka en kommentar