tisdag 4 oktober 2011

Sarahs rum - och mitt



Sarah Sheppard-reportaget igen. Den sak jag funderat allra mest på sen jag träffade Sarah är en sak som hon sa om ett rum som påverkat henne. Ett rum i en Jan Lööf-bok som hon läste när hon var liten, ett rum hon minns och som har präglat henne.

"Kolla här", sa Sarah och visade mig rummet i boken.
"Så här ville jag ha det. Och vill nog fortfarande. Det här är det ultimata rummet. Ett slags källarrum med ett mikroskåp och en radio, varm och skönt."

Det där har jag tänkt på. Mitt motsvarande är nog Linneas rum. Jag kan ärligt säga att jag älskade det. Myset. Lugnet. Växterna och vattenkannan. Och anslagstavlan. Jag säger bara anslagstavlan. Jag har försökt att återskapa denna feeling många gånger i mitt liv i olika lägenheter.

Har ni sådan rum?

4 kommentarer:

Anonym sa...

Lottas rum där på vinden hos fru Berg. Så känns det varje gång man flyttar in: jag ställer en blomma här och ett bord här, tralatralatrala.

Pella

Anonym sa...

Exakt vad jag tänkte skriva, Lottas rum hos tant Berg! Det där att få något eget, att vara självständig. Jag blir lika glad som Lotta varje gång vi kommer dit (i boken eller filmen alltså). Men jag har inget minne alls av hur det ser ut?

Siri

Anonym sa...

Morfars kök i boken om Storm-Stina. Lite samma känsla som hos Linnea. Och samma illustratör om jag minns rätt?

Lotta

Grannfrun sa...

Samma illustratör. Och i en tidigare diskussion, om vilket barnbokshus man skulle vilja bo i, valde jag just morfars i Storm-Stinas. Samma smak, Lotta. Vi får samma trygghetsfeeling kanske?
http://grannfrun.blogspot.com/2010/06/stinas-morfars-hus.html