Spark!

I flera veckor har jag funderat över hur vi skall kunna ta ettåringen och sexåringen till dagis respektive skola på Söder, alltså en förälder tar båda barnen. Sexåringen åker ju inte vagn, vi har inte ens nån dubbelvagn, och hon är svårt att få att gå längre sträckor. Buss eller Christiania-cykel har varit de lösningan jag kommit på.

Men så blev min cykel stulen härom natten, den stod i trädgården och nån gick bara in och tog den. Fy! Med barnstol på pakethållaren och allt. Fattar inte tjuvar att cyklar med barnstolar på är ganska skitviktiga i en förortmorsas liv? Går inte bara att undvara sådär.
Konstigt nog stod det en sparkcykel där istället. Jag fattar inget, men sexåringen sparkar glatt runt på den nu, och förra helgen var vi inne i stan och övade. Det gick hur bra som helst! I lagom fart tog vi oss fram, sexåringen, ettåringen, vagnen och jag. Hurra.

Men:
Vad tycker ni? Är sparkcykeln vår nu? (Vi har frågat alla på gatan om det är deras, men inte.)

Och av nån anledning får jag inte in denna video i min blogg, men ni som orkar kan kolla möjligheterna i sparkcyklarnas värld (de verkar oändliga):
http://www.youtube.com/watch?v=l_t-FiFXEjg

Is that good, or what?