Och till alla er som inte lider av skräck för borgerliga aktiviteter kommer ännu ett boktips: "Fem myror är fler än fyra elefanter. Sångboken". Med noter och allt. Så att ni kan samlas framför orgeln (flåt pianot) efter julmiddagen och förenas i "Och jag är mittemellan". Till exempel.
7 kommentarer:
men gud vad roligt! den ska jag önska mig i julklapp.
vad är det för borgeligt med att sjunga "A, a, a, tjingeling å goddaaa, goddaaa, goddaaa"?
eller är det pianot som ställer till det?
you're obsessed, honey.
det är pianot!
and i want it. det är min bild av lyckan att familjen står runt pianot och sjunger.
och jag är lite rädd över att det skulle bli så också liksom.
jag är så intressant!
ha ha ha.
men till kungshamn:
ett sånt piano som ni har, värsta.
det är som den där grejen "allt vore så bra om bara kameramannen itne varit där"
just det!
lisa, var det inte på vår manuskurs som vi lärde oss att just pianot är det lättaste sättet att visa att en person el en familj är borgerlig/kulturell även om den är fattig eller utsatt el i främmande miljö (tänk pianot i "pianot")
Kom över då! Så sjunger vi "Räven överraskar isen", lite småborgerligt, jajamensan, but we love it!
Skicka en kommentar