Bäst just nu

Eva Lindströms nya "Apan och jag":

Jag bara älskar den.

Formuleringarna.
Temat.
Teckningarna.
Rimmen.

En tjej (tror jag det är) gillar en apa och tror nog att apan gillar henne också. Hon handlar grejer som apan gillar, men apan gömmer sig - det är lite jobbigt. Eller är han (jag tänker att det är en han) borta på riktigt? Är han kanske hos en annan vän? I så fall, tänker tjejen, har han nog gått vilse.
Tjejen fixar fest, och tänker att den kommer bli apkul. Hon gör mat och kaka och dukar för två."Dyk upp nu är du snäll". Hon äter upp på ett par minuter, och surar lite. "Kära dumma snälla apa. Skärp dig nu och kom tillbaka."
På sista sidan går de där tillsammans. Apan kikar lite nyfiket åt ett annat håll i och för sig, men ändå. Det är ett lyckligt slut. Ett ganska lyckligt slut på en berättelse om en vänskap som inte riktigt är på bådas villkor.

Realistiskt om vänskap. (Och kikar man riktigt noga så är apan i närheten mest hela tiden).