Läs här om Lovesocks alias feministmorsa och hennes sätt att försöka förändra världen (bilden kommer därifrån också). Hon klipper och klistrar som ni ser.Vad säger ni? Är omskrivning eller medveten fel-läsning (där man som vuxen helt sonika väljer att förändra de givna könen i en bok) ett bra sätt att ge ungarna en mer balanserad bild av världen?
4 kommentarer:
Nä, det tycker jag inte. Ta diskussionen istället, och försök hitta böcker med starka tjejer som får komplettera. Jag tror det kan bli förvirrande för ett barn. Kvinnan med den gula hatten? Det är ju en man väldigt tydligt.
Kanske förlorar de förtroendet för dig? Barnen alltså. När de blir större och fattar. Eller. Jag vet inte.
Mette
Nähä, det tycker verkligen inte jag heller. Mycket bättre att aktivt leta upp barnböcker som man kan stå för då. Ska man sitta och hitta på om världen för sina barn? Då kommer chocken bara bli större när de kommer ut och ska möta världen. Nej, ta diskussionen istället. Dåliga barnböcker kan vara ett bra sätt att hitta samtalsämnen.
Tex: måste alla prinsessor ha blont hår? Nä, kolla på prinsessan Victoria tex. Eller Mary. Ta diskussionen och det som händer ut i verkligheten istället för att sitta hemma i soffhörnet och hitta på en värld.
Jag kan hålla mer er. Själv minns jag tydligt den dagen mitt stora barn klarade av att läsa enkla ord själv och kom in med en av alla dessa böcker där jag hade läst på annat sätt än det stod (alltså gjort om HAN till HON). Min dotter var upprörd. Lurad. Varför skrek hon. "Jag VISSTE att det var en kille." Det där klarade vi av, men jag fick mig en tankeställare. håller man på och förskönar tillvaron för mycket så tror jag att barnen till sist förlorar förtroendet för en. Morsan har ju ingen koll alls, liksom.
Jag gör könsbyten när jag läser för min ettåring. Särskilt om det är en bild på en flicka som kammar håret och en pojke som knyter skorna. Fast mest av allt säger jag "barnet" om barnet och "personen" om mannen/kvinnan. Eller så låter jag fågeln i stetsonhatt vara mamma och fågeln i bahytt vara pappa.
Visst är det bra att aktivt leta efter böcker med ett innehåll som man inte måste revidera för att slippa må dåligt över stereotyperna, men jag har fanken inte råd att köpa nya böcker hela tiden. Jag återanvänder mina egna gamla Pixiböcker från 70-/80-talet och där KRÄVS det textrevidering, tro mig.
Nää jag vet inte heller och framför allt så tror jag inte att det finns en patentlösning som passar alla. Tror inte heller att alla barn kommer att känna sig grundlurade när de börjar läsa själva och inser att pappafågeln visst var den aktiva, kaxiga fågeln i den höga hatten... Men den ofrånkomliga diskussionen om varför män/pojkar och kvinnor/flickor gör olika saker i böckerna kan man nog (bör man nog) ta lite när som helst, och på alla sätt man kan.
Så tänker jag. Vad långt det blev.
Skicka en kommentar