Nu är det Tove Jansson för hela slanten. Min 7,5-poängskurs "Mumin med mera" har dragit igång. Stockholms universitet. Röda linjen. Manne Siegbanh-villan. 23-åringar. Allhuset. Ni vet.
Det hela är underbart. Första föreläsningen höll Boel Westin, vår största muminkännare, och det var bara att luta sig tillbaka. Andra föreläsningen hade Elina Druker som skrivit en avhandling om den modernistiska bilderboken under 40- och 50-tal - en tradition i vilken Tove Janssons muminbilderböcker hör hemma Hennes avhandling heter "Modernismens bilder. Den moderna bilderboken i Norden". Det blir knappast mer intressant om ni frågar mig.
Så nu läser jag Tove. Och Westins avhandling "Familjen i dalen". Ja det är typ det enda jag gör för jag har nåt slags ryggskott från helvetet och sitter för 17 dagen i vår stora gråa soffa och har ont. Sitter ja. För ligga, nä, det går inte. Det gör för ont.
På de fina bilderna ovan ser ni Tove på hennes ö Klovharun i Borgå skärgård i Finska viken. Jag tror faktiskt att huset på Klovharun är det främsta svaret på varför jag är så intresserad av Tove. En sån ö, ett sånt hus, blåsten, klipporna, kargheten. Jag känner igen mig. Det där är min dröm.
På bilderna är hon tillsammans med kärleken Tuulikki Pietilä och sin mamma Ham (konstnären Signe Hammarsten).
1 kommentar:
Jag älskar också Tove Jansson, vill vara mer som hon, men vet inte om jag skulle stå ut ensam i skärgården. Men det är en skön inre bild att vila i ibland. Kul att du är tillbaka, och det med råge! Hoppas ryggen känns bättre snart! Vill också passa på att säga att boken Lycka till har varit oändligt viktig för mig och en bok jag gärna återvänder till. Det är ju så svårt att veta hur man vill leva sitt liv... Egen ja, men tryggheten? Just nu lutar det åt ett brödjobb och eget vid sidan av. Skriet från kärnfamiljen är också fantastisk! Tack!
Skicka en kommentar