Klimatangst

Två klimatpolitiska barnrullar den senaste veckan och jag måste säga att jag är påverkad.
Tagen.
Lilla Moder Jord - vad gör vi med dig? Hur ska det gå?

Den första filmen, "Mumintrollet och kometjakten", är ju inte nån direkt kommentar till klimatförändringarna i och med att den är gjord för trettio år sedan, men den är en så gott som fulländad katastof-film av typen Armageddon. En komet är på väg mot jorden. Haven sinar, himlen är röd och träden tappar sina blad medan Mumintrollet, Sniff och den utomordentligt präktige Snusmumriken försöker ta sig till ett observatorium för att få reda på mer. Ångesten ligger och mullrar i bakgrunden filmen igenom, jag får andnöd av klimatångest. Barnen verkar inte lika tagna, och Muminmamman håller som vanligt ställningarna: "Kometen får vänta, nu äter vi kvällsmat".

Den andra filmen, "Sammys äventyr", om den lilla havssköldpaddan som flyter över världens oceaner med olika strömmar är snudd på lika ångestskapande mitt i all sin oskyldiga gullighet. Att få se världen ur en havssköldpaddas vinkel får åtminstone åttaåringen och mig att skaffa medlemsskap i Greenpeace (som är med i filmen) och WWFs pandaklubb för unga entusiaster. Plastpåsar, oljeutsläpp, döda korallrev, dumpade kylskåp, avloppsledningar, plastpåsar, oljeutsläpp, megastora atlantångare, plastpåsar. Men också magiska undervattensmiljöer som faktiskt är som gjorda för den här 3d-trenden som sköljer över oss.

Med allt detta vill jag förstås säga att jag tycker att ni ska se filmerna.