Igår var vi i lägenheten för första gången sen visningen. Hela vägen dit malde det i huvudet på mig "tänk om den är mörk, tänk om den är mörk, tänk om den är mörk, tänk om den är mörk, tänk om den är mörk". Men det var den ju inte. Det snygga vita funkishuset mitt emot våra norrfönster gjorde att solen studsade in i lägenheten, och från söderfönstret strömmade solen in. Det var galet mysigt att vara där. Det är något med den lägenheten. Den är inget fancy alls, sliten och ganska vanlig, men what a feeling. För mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar