lördag 8 mars 2008

Vi drar till fjällen


Nu skall vi trycka in en jätteryggsäck, två stora bagar, en barnvagn, en bära-barn-ryggsäck, skidor, pjäxor och oss själva i volvon. Det är helt sjukt vad med packning det blir när fyra personer skall till fjällen. Och då har jag ändå bara ETT par byxor och EN tjock tröja i mitt eget bagage. Och inte en endaste liten grönsak eller frukt (som Lisa på Rönnbacken har när hon åker till fjällen, smart som hon är).
Abisko - here we come.
Jag hoppas på norrsken.

onsdag 5 mars 2008

Rabiat. Bra.


Oj, oj, oj så bra Liv Strömquists nya seriealbum "Einsteins fru" är. Så sjukt kul och allvarligt om kvinnoförtryck på en massa olika sätt. Mitt i prick. Och nytt och oväntat. Påläst. Med fotnoter, till och med. Man lär sig massor.
Jag älskar den. Och skrattar högt.

tisdag 4 mars 2008

Kök 2


Jag tycker matplatsen är superviktig. Och att den liksom ligger nära spisen. I eternitplalatset finns det mest fulländade kök jag sett. Det är fyrkantigt. Bordet står i mitten. Kökssoffan framför fönstret.
På Älvsborgsgatan har vi ett korridorskök, ni vet. Också bra i och för sig.

Kök 1



Vad är viktigast med ett kök?

Bästa svaret vinner en kopp kaffe att njuta av i det som kommer bli (efter en miljard beslut) vårt nya kök på Älvsborgsgatan på Södermalm.

måndag 3 mars 2008


"Let me listen to me and not to them."

Åh, Gertrude Stein, precis.

Förresten...

Vilken är er fulaste bok?
Som ni bara inte orkar varken läsa eller ens titta på?

Come on!

Dagens boktips

Nu är jag visserligen helt insnöad på Afrika, men jag tror att även ni som inte är det kan gilla den här boken mycket. Den är bra, helt enkelt. Författaren Chimamanda Ngozi Adichie vann förresten The Orange Prize för den förra året.

Läs "En halv gul sol".

Snygg är den med, by the way. (I en bokcirkel jag är med diskuterade vi för inte så länge sen hur mycket en boks utseende betyder. Jag har tex inte läst "Montecore" av Jonas Hassen Khemiri ännu bara för att jag inte orkar med omslaget, det där svarta ni vet som ser ut som det såg ut på tv:n innan Ingemar Stenmark skulle åka slalom. (Och detta trots att jag är svårt galen i JHK och älskade "Ett öga rött".)

Pussla pussla pussla

Det finns många sätt att lösa familjens livspussel på. Ett sätt är att mamman i familjen blir egenföretagare.
Jennie Sjögren och jag har skrivit om fenomenet i vår bok "Lycka till! Om balans i livet och andra floskler (i kapitlet som heter "Egenföretagerskan och tvättmaskinen").
Nu har Rebecka Edgren Aldén skrivit smart om ämnet. Läs hennes senaste krönika i VLT.
Right on, Rebban!

Hemtex-humor


På tal om reklam. Berglin var lite kul i gårdagens svenskan, angående affären Hemtex evighetsrea.
En kund kommer in: "God dag. Jag skulle vilja se på några fullpriskuddar"
Expediten: "Va? Vasa? Vadå.. Fullkornskuddar?"

Se där: lite äkta husmorshumor för en gång skull.

(Kolla förresten vilket fullkomligt supermesigt e-vykort man kan skicka från hemtex hemsida (bilden ovan). Vem fasen skickar vykort från Hemtex? Va?)

Jobba natt

Har ni sett reklamfilmen där två män, en äldre och en yngre, sitter i en bil och pratar. Den yngre ber den äldre om råd: hur skall han få bättre balans i livet, hinna med sitt jobb under dagen så att han kan komma hem i vettig tid. Den äldre sneglar på den yngre och svarar ungefär: "du menar komma hem i tid för att kunna hjälpa till med matlagningen och städningen och sånt?". Sen tittar de på varandra i manligt samförstånd. Typ.

...

Jag kommer inte ihåg vad detta är reklam för, men det är en ganska intressant film, håller ni inte med?

I senaste numret av Amelia beskriver journalisten Mats Glaad ytterligare manliga yrkeshemligheter. Han jobbade tidigare på killtidingen FHM (For Him Magazine - nördigt namn, jag vet), men har nyligen gått över till Amelia.
En skillnad han observerat mellan de olika arbetsplatserna är att på FHM spelade de tv-spel hela veckan, och satt sen till klockan fyra och jobbade natten före deadline
På Amelia jobbar folk på dagarna och ser till att bli färdiga till klockan 17 ungefär.

En annan (som Mats Glaad skriver om):

På FHM säger man "Nej, nu skiter jag i det här" när man går - och ingen bryr sig.
På Amelia säger man "hej då", och de andra svarar "hej då", när man går.

(Nej, jag tillhör inte kategorin som tycker män är grottvarelser, men ...)

Hej då

Stationerad familj


Ungefär så här ekar det i min skalle efter att jag gett ett play station i 40-årspresent till min ålderskrisande man som fyllde år i torsdags:

Vad har jag gjort? Vad har jag gjort? Vad har jag gjort? Vad har jag gjort? Vad har jag gjort? Vad har jag gjort? Vad har jag gjort? Vad har jag gjort? Vad har jag gjort? Vad har jag gjort? Vad har jag gjort? Vad har jag gjort? Vad har jag gjort? Vad har jag gjort? Vad har jag gjort? Vad har jag gjort?

Vad tänkte jag när jag köpte denna present?
Min familj sitter klistrade vid tvn med små maniker i händerna och stönar och svär.

Hela tiden.

Vad har jag gjort?

Nagelbitande och sjukfrånvaro

Intressant: i dagens DN finns en artikel om samtidsdesign och vetenskap. Artikeln illustreras av en bild av en hand med trippla naglar på varje finger: "fler naglar ger fler bakterier - och det är bra för immunförsvaret" står det.
Jomenvisst.
Jag minns så väl när jag och några kloka kvinnor på en redaktion jag jobbat på kom på sambandet mellan nagelbitande och sjukfrånvaro. Vi som bet på naglarna var sjuka mer sällan än de som inte bet på naglarna. Förmodligen, trodde vi, beroende på alla bakterier vi fick i oss via nagelbitandet. Urk.
Vissa tränar för sin hälsas skull. Andra biter på naglarna!

söndag 2 mars 2008

Christianiacykel


Någon som har erfarenheter av en sån här hoj?
Jag tycker de verkar så bra. Båda barnen får plats i lådan.
Men förmodligen är de lite bökiga?
Nån som har provat?

lördag 1 mars 2008

Tänk om den är mörk!

Igår var vi i lägenheten för första gången sen visningen. Hela vägen dit malde det i huvudet på mig "tänk om den är mörk, tänk om den är mörk, tänk om den är mörk, tänk om den är mörk, tänk om den är mörk". Men det var den ju inte. Det snygga vita funkishuset mitt emot våra norrfönster gjorde att solen studsade in i lägenheten, och från söderfönstret strömmade solen in. Det var galet mysigt att vara där. Det är något med den lägenheten. Den är inget fancy alls, sliten och ganska vanlig, men what a feeling. För mig.